Det vackra, speciella och lite manodepressiva med of Montreal är kontrasten mellan den teatrala, roliga, melidösa popmusiken och de självrannsakande, lynniga och ångestfyllda texterna. En känslostorm utöver det vanliga såväl musikaliskt som själsligt.
14. Gui Boratto - Chromophobia
Brassen Gui Boratto producerade 2007 års bästa techno i och med sin fullängdsdebut Chromophobia. Knivskarp produktion, vackra melodier, underbara små ljud överallt och utmanande rytmik.
15. Deerhoof - Friend Opportunity
San Fransisco-trion Deerhoof har lyckats svarva till en riktig underhållande skiva fylld av allt mellan himmel och jord. Musiken är starkt influerad av 60- och 70-tal och särskilt gammal progg (jag tänker framför allt på tidiga King Crimson). Experimentlustan är stor och sångerskan Satoma Matzusakis karisma och fina röst bidrar starkt till bandets personliga särprägel.
of Montreal - Heimdalsgate Like A Promethean Curse
Deerhoof - The Perfect Me
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar