Jag är alltså sjuk. Alltså: VÄLDIGT VÄLDIGT SJUK. Sådär äckligt sjuk som man bara är ungefär en gång om året med hög feber och ont i kropp, knopp, hals. Känner mig patetisk. Kanske är jag det.
VARFÖR LUKTAR DET SJUK GUBBE HÄR INNE. Aaaaaaaaaah juuuust det. Sjuk + Gubbe = lukt av sådan.
(Här skrev jag först en ganska lång utläggning om hur dåligt jag tycker att mitt immunförsvar sköter sitt jobb. Men tar bort det. Fick dåligt samvete. De gör förmodligen, FÖRMODLIGEN, så gott de kan. MEN jag tycker fortfarande att det är lite märkligt att mitt immunförsvar (som bör vara proffs på bakteriebekämpning, ty vad mer kan de? Citera 2pac? Orera om det farliga i att tro att en aktie nått sin botten? Laga en trasig beasås? Hylla anorexiamustaschen? Detta kanske de gör ibland men bakteriebekämpning bör vara primärt för ett immunförsvar) vid det här laget inte lärt sig att göra sig av med en feber-förkylning snabbare. DET ÄR JU DEN ENDA SJUKDOM JAG NÅGONSIN HAFT. DE BORDE HA EN PLAN REDO. Ungefär som med datorer, virus de känner igen är ju inga problem. Så visst fine okej, om jag får fågelinfluensan så förstår jag om de blir lite förvirrade. Men när det kommer till den ständigt återkommande feber-förkylningen vill jag inte veta av några tveksamheter. Detta vill jag höra från mitt immunförsvar: "Tillsätt plan utrota-feber-förkylning, en plan vi haft användning för tusen gånger och även den enda planen vi har, den enda planen vi någonsin haft och den enda planen vi överhuvudtaget känner till". Jag vill INTE höra "HMMM hur var det man gjorde nu igen med feber-förkylning, låt oss tillsätta en utredning i en vecka medan Samuel närmast dör i ett inferno av rinnande ögon, snuvig näsa och värkande kropp". Men som sagt, jag finner bara detta märkligt. De gör säkerligen, SÄKERLIGEN, sitt allra bästa.)
* * *
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar