fredag 10 oktober 2008

Avgörande skillnader

Konsten att se de avgörande skillnaderna - VM-kval-special.

Den här bilden föreställer en bra fotbollsspelare.












Den här bilden föreställer en underskattad fotbollsspelare.










Den här bilden föreställer en snygg fotbollsspelare.









Den här bilden föreställer en ful fotbollsspelare.












Den här bilden föreställer en spännande fotbollsspelare.












Den här bilden föreställer en ospännande fotbollsspelare.












Den här bilden föreställer en fotbollsspelare som pendlar mellan underskattad, funktionell och meningslös.








Den här bilden föreställer en spelare som skulle avlägsna Big Phil Scolaris tånaglar med tänderna för att slippa spela vänsterback i sitt klubblag.












Den här bilden föreställer en fotbollsspelare som får ligga så jävla mycket.









Den här bilden föreställer en fotbollsspelare som tagits ner på jorden igen.












Den här bilden föreställer inte en fotbollsspelare.









* * *
Simon Bank skrev en utmärkt text i dagens aftonblad om Zlatan. Man kan väl säga att budskapet med den var att Zlatan i mycket större utsträckning tenderar att bli uppgiven i landslaget än i Inter, där han istället för att "ge upp" när det inte funkar för honom åtminstone sliter som ett djur. Väldigt bra poäng. Problemet med Zlatans ojämnhet i blågult handlar inte så mycket om att han har sämre medspelare utan mer om pressen han sätter på sig själv när han ska spela för Sverige. Han vill gå in och dominera. I Inter är han inte den enda världsspelaren vilket gör att det inte blir samma intensiva fokus kring honom.

"Problemet - för det är ett problem - kan vara kraven Zlatan Ibrahimovic ställer på sig själv när han spelar för Sverige. Han är där för att bära landslagströjan, men han tror att han är där för att bära landslaget. -Jag ska gå in och dominera, säger han - och även om det mest handlar om hans poetiska, ibralienska språkdräkt så tror jag att han tänker just så. Han ska dominera."

Briljant, Bank.

* * *

Mitt startelva på lördag:

A.Isaksson
M.Nilsson, P.Hansson, A.Granqvist, B.Safari
D.Andersson, S.Holmén
S.Larsson, K.Källström, P.Andersson
Z.Ibrahimovic


Jag vill gärna se ett 4-5-1/4-2-3-1 i den här stilen. Defensiv balans men spelskickliga lirare där framme. Vänsterkanten kräver lite tankeverksamhet. Elmander har precis varit skadad och är inte i form, men jag ser honom gärna som inhoppare. Andreas Johansson skulle säkert göra ett gediget arbete men Petter Andersson är ändå min kille. MIN KILLE. Känns som ett intressantare alternativ med sin speluppfattning och relativa snabbhet. När det kommer till kritan skulle jag väl egentligen inte slänga in Granqvist i hetluften på lördag, men jag hade sett att man satsat på honom eller någon annan av de lovande mittbackar vi faktiskt har i ett tidigare skede. Viktor Elm vore kul att se i andra halvlek till skillnad från Kalmarkollegan Patrik Ingelsten som har lika stor chans på speltid som Patrik Ekwalls frisör. Eller Daniel Nannskog.

* * *

5 kommentarer:

Emma sa...

då kan ju jag säga att jag har haft ponnyridning med den "snygge" fotbolsspelarens barn!

;( sa...

hörredu.
nu är det dags för dig att sluta gilla first-up-tarden.
kolla här vad hon skrev:
"DAFT PUNK, CYBORGS OCH ANNAT SÅNT DÄRNT. donna haraway me like, men alltså, allt annat NEJ!"
:O :O alltså så GÖR MAN BARA INTE, SAMUEL.

ida igen sa...

ps. hon skrev det i hatlista, det framgick inte :D ds.

Tommi sa...

Hahaha bra att du la dit Zidane klippet i slutet :-D

Slim Sam sa...

emma; fräckt! men varför ville inte olof vara med och rida?

ida; haha, det var det jävligaste. men som sagt, efter att jag fick höra om er beef så har jag börjat få svårt för'na. fan vad snygga tischorna var förresten som du länkade till. CRAVINGS! GAH!

tommi; haha ja men det är ju genialt i all sin enkelhet