I mina mest lyriska stunder hör jag en fulländad kombination av en ung Bruce Springsteen och en nykter Jim Morrison. Sångaren Matt Berninger sjunger om sin egen och människans ofullkomlighet, besvikelser, missförstånd och utanförskap. Men han gör det med finess, subtil rå humor och en glimt i ögat. Som trummis tycker jag också att det är fantastiskt att lyssna på Bryan Devendorfs trumspel, och det sätter lite fingret på vad som gör ”Boxer” till en så stor skiva, nämligen bandinsatsen och varje bandmedlems särskilda relevans.
Slow Show
Mistaken For Strangers
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar