söndag 10 januari 2010

One Moment. Would you capture it?

Ibland fullständigt sköljer en känsla, som en flodvåg, genom hela kroppen. Inatt hände det och den här gången var det en otroligt skön känsla.

Jag hade precis satt pizzan i halsen och nästan kvävts av skratt när Charlie och Mac spånar filmidéer i ett av de senaste Philadelphia-avsnitten ("What if he can smell crime...and he runs on all fours...because he’s a dog, VOICED by Dolph Lundgren? What if his head is a giant nose!?"), klätt av mig på min söta (och även, ur rätt vinkel, sexiga) lilla kropp och ställt mig i mitt kolsvarta badrum för att ta en dusch (lampan fungerar fortfarande inte, men det är faktiskt verkligen mysigt att duscha i kolmörker - rekommenderas) när en väldigt behaglig, självklar känsla strömmade genom min nakna lekamen.

Jag kan inte sammanfatta den i en kort mening men jag ska försöka förklara. En känsla är ju mer som en bild, svår att beskriva kortfattat i ord.

Från och med nu tänker jag sluta försöka vara någon slags hjälte, eller insiktsfull människa. Jag tänker ta för mig, falla för alla frestelser, göra bort mig, sluta tänka, sluta analysera och sluta gå rakt. Jag tänker leva efter talesättet "Dåren begår de fel som den intelligenta begår först efter noggranna överväganden". Jag behöver inte försöka pussla ihop mina tankar och handlingar för att det ska passa in i någon slags bild jag har av mig själv som jag vill uppnå.

Tommy Körberg sa, i smått briljanta tv-underhållnings-programmet Stjärnorna på slottet, någonting i stil med "Vem har sagt att det ska vara lätt att leva? Det finns ingen som sagt. Vi har inte skrivit något kontrakt med livet. Inte ens för en timme framåt. Så man får ta för sig". I de orden ligger det någonting. Den gode Tommy är rätt ute (precis som när han sjöng "Stad i ljus").

Det är NU vi ska göra alla dumheter vi kommer ångra att vi aldrig vågade göra och det är nu vi ska testa allt vi inte kommer kunna testa när vi är döda. Jag längtar efter att bli gammal. När jag kan sitta och skrocka åt mina ungdomliga dumheter. Det är min bild av att vara gammal. Ingen press från någon, inga krav. Jag ser verkligen fram emot det. Då tänker jag göra så gott jag kan för att göra rätt för mig, men inte idag. DÅ är tiden inne för självdistans, efterklokhet och insikter. Idag är en annan tid. Idag är tiden för: Fuck life. Let's have some fun.

Jag har aldrig riktigt kunnat skilja på självförtroende och självkänsla och jag har ingen aning om jag har mycket eller lite av det ena eller andra, det känns ganska ointressant. Men jag vet vad integritet är. Att inför andra, men kanske framför allt inför sig själv, stå för sina handlingar. Känslor hemsöker oss, vi kan inte rå för dem. Men vi väljer våra handlingar, därför tvingas vi stå till svars för dem.

Därför är mitt råd tilll alla som läser det här att 1) lyssna till era känslor och 2) stå för era handlingar och 3) ta för er, ha jävligt roligt, gör bort er och tänk inte för mycket för snart är vi fossiler allihopa och då spelar ingenting någon roll. Gud (eller Allah eller universum eller tomten eller Professor Kalkyl eller Paradise Hotel-Rami eller Pål Hollender eller vem du vill) bryr sig inte om hur hur rakt jag går. Bara hur hårt mitt hjärta slår.

Naturen har skänkt de stora människorna förmågan att handla, och lämnat åt de övriga att döma.

Btw: Jag har ett nyårslöfte. 2010 tänker jag bilda ett band.

Floskel-VM är slut för idag. Det var allt. Nu återgår vi till den spännande listan över 2000-talets bästa låtar som alla läser och följer med mycket stor hänförelse och entusiasm.

8 kommentarer:

jonathan sa...

Underbar text hörrö!
De där känslouppenbarelserna är så sköna att det inte är klokt. Jag förstår precis vad du menar, eller det har jag ju egentligen ingen aning om, men jag kan vara med om liknande grejer i alla fall.
Helt plötsligt så är allt så uppenbart och hela kroppen pirrar av "det nya".
Lite av en ny start så där, när man gått i samma mönster för länge eller kommit bort från sin väg en liten bit så dyker dessa upp för att påminna en. :)
Och så i duschen också.. Fina grejer!
(och ja, det är verkligen mysigt att duscha i mörker. Det är riktigt schyst att sätta sig en liten stund då också, i mörkret. Det är speciellt. När allt är riktigt åt helvete så är det bra, mycket bra! Naken är inget måste, precis som i film du vet..)

"Gud bryr sig inte om hur rakt jag går. Bara hur hårt mitt hjärta slår" är storslaget!!
Tack.

Lottie sa...

Verkar vara ett klokt och väl genomtänkt nyårslöfte!! :-)

Sam Monroe sa...

Tusen tack! :)
Haha, får helt enkelt ta och pröva och sätta mig i duschen vid tillfälle.
Ja, jag tycker själv att det rymmer så jävla mycket visdom i de två korta meningarna!

Men du, jag läste något mindre kul på din facebook, vad är det för onda handlingar du blivit offer för? :(
Ta hand om dig.

Sam Monroe sa...

Lottie, yes det är mitt stora projekt nu! Kul att du tittar in och läser och kommenterar. Hoppas allt är bra med dig!

jonathan sa...

Den onda handlingen är att någon har rapporterat adressen till min blogg som stötande, så jag får inte länka den på facebook.
Jag har gått igenom Star Wars nu precis och läst en del sagor så numera dela jag upp alla handlingar i onda och goda. (eller kanske inte handlingen i sig men själva bakgrunden) Egentligen inte så stor grej och jag kan inte göra annat än att skratta åt det men jag kan inte förstå, det är så jävla elakt gjort. En handling styrd av ren jävla ondska, inget annat.
Haha
Jag fascineras av det..

Sam Monroe sa...

Vilket jävla fittbeteende, ursäkta min franska. Jag kan inte fatta, inte har väl du några "fiender"?!
Tillräckligt stor grej för att bli jävligt förbannad.

Star wars.. Åh, nu blev jag sugen.

Intressant det där med gott och ont! Jag tror nog inte att vi styr över våra handlingar så mycket som vi kanske intalar oss. När vi faktiskt lyckas göra det, så blir det nog ofta bra.

jonathan sa...

haha, jag trodde nog inte att jag hade några fiender i alla fall, men det är väll någon som känts sig provocerad. Men det är ju ett jävla sätt bara, så förbannat onödigt och poänglöst. Men det kanske var lika bra :)

Jag är ju jävligt präglad på fantasy så det sitter väldigt djupt i mig, det därmed gott och ont, men jag kan absolut inte säga att det är bra, eller rätt. men det är ett sätt att se på det och om man vill går det nog att hitta en kärna av det ena eller andra i allt man gör, eller jag vet inte. Allt är ju inte så svart eller vitt. aja hur som helst.
Men du, nu förvirrar du mig, du brukar ju säga att det är handlingarna vi styr över, inte sant? eller menar du bara att det är de vi har chans att styra över kanske?

Sam Monroe sa...

Ja precis - det enda vi har chans att styra över.
Jag tror att vi allihopa väldigt ofta intalar oss att vi styr över våra handlingar, medan vi kanske i själva verket ofta styrs av våra instinkter (eller vad det nu kan vara) och konstruerar sedan i efterhand, kanske omedvetet, en anledning i våra huvuden till varför vi "valde" att göra som vi gjorde, som en inbyggd försvarsmekanism.
Och jag tror att det är de gångerna vi verkligen jobbar emot våra instinkter och aktivt tar svåra, tuffa beslut, som vi kan utvecklas som människor.

Blev jag flummig nu?! Haha